Det är lite svårt att skriva roliga saker om mina ponnysar nu när jag inte rider.
Men tänkte skriva hur det har sätt ut lite dom senaste dagarna inom ridning och sådant.
Det har ju blivit väldigt hackigt och så nu när jag är sjuk och jag har så jäkla dåligt samvete ska ni veta!

Julia brukar jag rida minst 6 dagar i veckan, VARJE vecka!
Dom dagarna hon skall ta det lite lugnt så skrittar jag en sväng eller går med henne.
Det är ju knappast ansträngande?
Och jag märker hur mycket hon fullkomligt ÄLSKAR att komma ut och röra på sig.
Det är så viktigt för henne.
Och speciellt när hon är så hiiiiiimla pigg heeeeela tiden hur mycket jag än rider, så tycker jag det är viktigt att rida så ofta som möjligt.
Inte ansträngande eller hårt alla gånger, men bara så hon får komma ut och röra på sig.
Det mår hon absolut inte dåligt av, tvärtom! :)

Och nu till Esmeralda, hon går ungefär minst 5 dagar i veckan.
Eftersom hon är gammal och jag måste tyvärr sätta Julia framför henne nu när det blir mörkt och kallt snabbt.
Och även henne är jag ute och bara myser med, skrittar eller går långa promenader vissa dagar i veckan.
Och andra får hon gå lite hårdare pass, dock inte jätte hårt eftersom hon inte riktigt orkar det och är gammal.
Men jag anpassar mig efter henne.

Men vare sig jag rider eller inte så är jag ALLTID i stallet.
VARENDA dag i veckan, flera timmar om dagen!
Rider jag inte pysslar jag om mina hästar.
Jag tycker det hör till.

Och nu är det ju kallt, det är hårt i backen, det blir mörkt, och det är riktigt jävligt faktiskt.
Men jag tycker inte man har något val.
Har man häst skall man ta hand om den, varken mer eller mindre.
Man får helt enkelt bita ihop även fast det är STENHÅRT i backen, svinkallt och mörkt, och skritta ponnysarna dom dagarna det är så.
Eller gå en promenad eller vad som helst, hästarna dör ju inte?!
Och dom går ju i hagarna hela dagarna på detta hårda så en timmes skritt om dagen klarar dom hur bra som helst.
Det mår dom bara bra av!

Och om hästen får stå en eller två dagar i sträck pga av något.
Man kanske är bortrest elle vad som helst..
Så ska man inte göra en grej av det!
 Att tex, "nej hon får stå idag igen för fjärde dagen i sträck"
Jag tycker det är skit taskigt att göra så faktiskt.
Bara för att ryttaren skall ha det bekvämt eller bara för att ryttaren är rent ut sagt lat.
Så låter du hästen/hästarna drabbas.
Så gör man inte tycker jag.

Man får helt enkelt bita ihop och tänka på hästarna!
Det är ju dom som är det viktiga i våra liv och vi älskar dom av hela våra hjärtan.
Då skall man visa det med.


Även fast jag är sjuk nu så tar jag hand om mina hästar så mycket jag kan.
Jag följer med mamma och pappa vissa kvällar när jag inte är helt slut och mockar och fixar!
Jag var där och red i tisdags och pysslade om dom.
Jag ber mamma att rida eller gå med dom och det går hon så snällt.
Och dom dagarna jag varken får eller ligger och sover när dom åker.
Dom dagarna är mamma och pappa där i en timme och fixar, mockar och borstar och pussar på mina hästar.
Och TROTS allt detta har jag så dåligt samvete så jag gråter.
Eftersom jag inte kan rida och vara där som jag brukar.
Och för att det känns som jag sviker dom, när jag VET att jag inte gör det.
Det är hur jobbigt som helst! :(
När jag blir frisk igen skall jag bo i stallet i flera månader, för att ta igen detta.


Men japp, nu vet ni hur jag tycker.
Tror det är jätte många som inte alls tycker som jag.
Men jag vet att jag inte bara har rätt, det finns säkert massa andra som inte alls tycker som jag som kan ha rätt.
Men mina hästar mår inte dåligt av att bli ridna/pysslade med alla dagar i veckan.
Och då kör jag på det.
Dom är mina hjärtan och jag gör ALLT för dom.
Vare sig jag vill eller inte!